Olika skola - Olika behandlad?

För tillfället är det ju hög tid att söka in till skolor, något som syns och hörs lite överallt. Även så i min skola. Har redan två dagar fått frågan om jag skall söka in till Sibelius Akademin, mitt svar är alltid nej det har jag inte tänkt. Sedan kommer följdfrågorna, varför inte?... Vi satt och diskuterade det här lite idag och det blev faktist intressant. Vi skall ta och inleda med en liten dialog; "Vad studerar du?" "Till musikpedagog i Helsingfors" "Aj vid Sibelius?" "Nej, vid Metropolia Yrkeshögskola" "ajja" och så ger de minen som säger 'är du inte tillräckligt bra för att komma in till Sibelius'. Och då tänker man bara att nej, jag kom faktist inte in dit den gången jag sökte, men det betyder inte att jag är mindre värd eller har mindre talang än de som är där, den dagen var inte min dag och det var helt enkelt inte meningan att jag skulle komma in dit då. Men det är faktist inte enda gångerna man får mindrevärdigs känslor för att man inte studerar i Sibelius. Varför blir man automatiskt klassad som sämre musiker för att man studerar vid en yrkeshögskola. Enda skillnaden mellan skolorna är bara att jag endast får kandidatexamen i min skola och man vid Sibelius kan avlägga högre examen. Men att man ändå ofta blir nersedd på är ett mindre faktum. 

En av mina studiekamrater ställde då också frågan att är inte det då en orsak att söka in? Att inte hela tiden bli klassad som en sämre musiker? Och jag fick faktist fundera, men mitt svar är fortfarande Nej. Jag vill inte söka in p.g.a det. Jag vill hellre vara i en skola jag verkligen trivs i, än i en där omgivningen ser en som bättre musiker. Vilken skola man går i har ingen betydelse i hur bra musiker man blir, snarare har det med egen vilja att göra. Om man dessutom har en bra lärare där man är så finns det inga orsaker att byta skola. Jag vet att jag kommer söka in till Sibelius senare i livet, men tänker först examineras som oboelärare från Metropolia. Sedan kan man börja fundera på magistersexamen från Sibelius. På det sättet får jag dessutom ut det mesta av mina studier och blir säkert också bättre oboist. Jag tar mer än gärna lektioner av ett proffs först i 4,5 år och sedan av en annan i 2,5 år, än endast av en i 5,5 år...ni börjar kanske förstå vad jag vill komma fram till? Grattis i såfall, för det blev lite flummigt, men ibland måste man bara få skriva av sej...