sista september

Hoppas ni alla haft en skön helg! Vädret har ju nu blivit mycket kallt nu senaste veckan, nästan så man skulle få börja klä på sej vinterkläder redan. Men kanske jag väntar med det ännu och kör med halsduk, mössa och vantar ännu, för det lär ju nog bli kallare ännu innan sommaren...

 



 

Liten stämningsbild från vår trappa ännu en sen måndagkväll

buzzar för gainomax

Hämtade idag ett Buzz-paket för att kunna påbörja nästa kampanj. Denna gång skall jag prova proteindrycken Gainomax, smakerna päron och vanilj. Kan nog säga att jag inte alls varit för proteindrycker, proteinstänger mm. Så det skall bli intressant att prova iaf. Har två drycker att dela ut också till någon sportiger, så är nån frivillig meddela nu...

 

Fredagsmys

Läste igår en blogg där det stod om Finlands godaste hamburgare, så blev direkt snål på hamburgare. Nu kanske ni tänker att "åt du inte tillräckligt många burgare i Kalifornien?", men njäe, riktigt goda hamburgare fungerar alltid. (nästan). Men vi åkte inte till Fäboda utan jag åkte till Prisma efter jobbet, köpte maletkött, hamburgerbröd och lite övriga ingredienser och nu har jag ikväll gjort supergoda hemgjorda hamburgare. Kanske inte Finlands bästa men iaf Vasas bästa för tillfället.

 

 

Så nu har vi haft fredagsmys på hög nivå, med hamburgare, film och en kall god cider.

Ha en super fredagkväll allesammans!

Bröllopsresan del 2

Här kommer andra delen av vår bröllopsresa...

 

 

Dag 8. Frukosten vid hotellet i Yosemite var bra, men än en gång förvånar amerikanerna oss. Till morgonmålet fick man kaffe, té eller Coca cola (!), skulle man ha juice kostade det extra. Lemonad på morgonen? Det fick nog bli te den morgonen... men vi kör iväg från skogarna, och styr mot stadslivet igen. San Francisco stod näst på tur. Vägen dit var inte så märkvärdig, och eftersom vägen förbi de gigantiska träden var stängd beslöt vi att köra direkt till San Francisco istället. Vi kommer in till staden och hittar till hotellet. Redan då börjar vi ha en magkänsla att något inte riktigt stämmer. Hotellet vi skulle bo på var mitt i staden och något vidare turistvänliga kvarter var det defenitivt inte. Vi checkar in och bär upp våra väskor till rummet, men korridoren till rummet, avslöjade redan lite vad som väntande oss. Golvet sviktade och allt luktade så mycket tobak och rök så det var sej inte likt! Vi öppnar vårt rum och då blir det bara värre. Dörren till rummet går inte att stänga om vi inte sparkar fast den, och vi fick inte dörren i lås! Rummet var helt sönderrökt, vi hittar fimpar i fönsterkarmen, en askhop bakom en byrå, brännmärken på ett bord och brännhål på sängtäcket. Lampskärmarna var smutsiga och söndriga och några lampor hade de inte. Uttagen på väggen var övermålade och andra var söndriga. I skrubben var alla kablar bundna till en stor knut. På toaletten var rören helt rostiga och kakelfogarna kunde knappast varit äckligare och värre. Hela rummet luktade så mycket tobak så vi får båda ont i huvudet direkt. Och till råga på allt ligger en uteliggare i en sovsäck ute på gatan nedanför vårt rumsfönster. Vi har aldrig sett sämre hotell! Så äckligt och hemskt! Vi kan ännu inte förstå hur vi kunnat få det, men antagligen har något misstag skett, för jämfört med alla superfina hotell vi haft där vi fått sviter och allt så var det här ett riktigt råtthål! Så vi uttnyttjar det enda bra som fanns på hotellet, gratis wifi, och skickar klago-e-post till resebolaget och bokar sedan ett rum åt oss på Holiday Inn istället, för här vågade vi inte vara! Vi checkar ut så fort vi fått vårt nya rum bokat och lämnar slumkvarteren var hotellet låg. Vi checkar in på vårt egetbokade hotell och pustar ut av lättnad över ett fint och fräscht rum. Vi byter fort om och går ner till hamnen och äter middag, för vid det här laget var vi redan utsvultna eftersom vi bara ätit frukost. Och efter det hemska hotellrummet förtjänade vi varsin stor och god biff, med gott vin och efterrätt till. Vilken dag!

 

 

Dag 9. Vi vaknar i vårt fräscha hotellrum och hoppas på att den här dagen skulle bli bättre än gårdagen. Vi bokar biljetter på hotellet till en guidad busstur runt  San Francisco och till Alcatraz. Bussturen var trevlig och vi fick höra och se mycket av staden. Vi fick också bekräftat att valet att boka om hotellet på egen hand var det bästa vi gjort. Guiden sade nämligen att de kvarteren (där hotellet låg) skall man inte gå i som turist, speciellt inte på kvällarna. Vi såg också en 100m lång matkö för hemlösa och fattiga bara ett par kvarter från det hemska hotellet. Bussturen tar oss också över Golden Gate. Haha, vilken flopp. Så himla känd bro, men tre fjärdedelar av året är den täckt av dimma, liksom också nu... Efter rundturen går vi en stund längs kajerna i väntan på att vår båt till Alcatraz skall avgå. Fängelset var precis som på filmerna, och hålen i väggarna fanns ju kvar. Vi gick en guidad rundtur med headset så vi fick lyssna och gå i den takt vi ville. Så intressant, och så mycket historier! Ett verkligt fängelse, det är vad det var.

Efter en minnesvärd dag i San Francisco äter vi middag på en italiensk restaurang. Vi hade tänkt äta efterrätt på något annat trevligt ställe längs kajen, men vi fick ändra planerna lite eftersom allt stängde så tidigt. Redan vid tiotiden stängdes dörrarna till både restauranger och affärer, så nåt verkligt kvällsliv fanns där inte. Så då blev det nog bara att traska tillbaka till hotellet och så småningom krypa till sängs.

 

San Francisco har branta och höga backar..

 

Golden Gate Bridge

 

Alcatraz till höger, Golden Gate i mitten och San Francisco till vänster



En av cellerna varifrån de bröt sig ut från Alcatratz

 

Dag 10. Vi tillbringar förmiddagen i San Francisco och går runt på pier 39, och "bara är". Enligt vår reseplan skulle vi inte köra så långt idag, så vi tänkte att vi inte har så bråttom. Men vi skulle nog åkt tidigare ändå, för trafiken till Monterey/Carmel löpte väldigt långsamt. Resan som skulle ta bara två timmar slutade på minst fyra. Så när vi kommer fram hinner vi inte längre göra så mycket på platsen, men vi hinner iaf besöka den superfina stranden där. Vi sitter en stund och ser på en ljuvlig utsikt när solen sakta börjar gå neråt. Jag lekte lite i sanden och grävde ett stort hjärta, bara för att man måste... Vi ser också valar långt borta vid horisonten och två delfiner som simmade bara ett tiotal meter från stranden. Mys!

Hotellet vi bodde på hade väldigt fint rum med en häftig vägg och sänggavel. Vi äter också middag vid hotellets restaurang, en burger blev det igen, för dom har ju varit så goda här i Amirika.

 

Pier 39

 

 

Dag 11. Innan vi åker vidare söderut hinner vi med ett snabbt dopp i poolen. Det har verkligen varit skönt att ta ett dopp i poolen på mornarna. Vägen vi åker längs den här dagen var verkligen vacker. Berg som sluttar ner i vattnet, klippor, sandstränder, hav, skog... Väldigt fint alltså! Vägen tar bara sin lilla tid att köra, de nittio första milesen tog ca tre timmar. När vi sedan kommer fram till Ventura, långt på eftermiddagen är det nog skönt att stiga ur bilen. Vi checkar in på ett hotell, och eftersom vi är på vår honeymoon får vi en svit med havsutsikt. Dessutom får vi ett telefonsamtal när vi kommit upp till rummet. De skulle komma och öppna mellandörren också till nästa rum. Vi fick en fullstor svit med sovrum, vardagsrum med soffor och matsalsbord, två badrum och tre balkonger. Coolt!

Vi går längs standen mot solnedgången och tillbaka i månskenet. Vi googlar restaurang i Ventura och ett av de bästa enligt recensionerna låg direkt utanför vårt hotell. Så vi äter middag där och jodå det var nog gott! Till efterrätt äter jag husets chokladsufflé, och även om den inte var så vacker så ojojoj så god den var. Riktigt en dröm för en chokladälskare som jag!

         

 

 

Dag 12. Eftersom vi har full svit bestämmer vi oss att beställa frukosten till rummet. Så sagt och gjort, vi får frukosten serverad till vårt matsalsbord, och äter där gladeligen med den underbara utsikt vi har över stranden och havet i Ventura. Vi ligger också en stund på stranden innan vi åker vidare till ännu finare stränder nämligen Malibu och Santa Monica. Där tillbringar vi resten av dagen liggande på stranden och mellan varven med ett dopp i Indiska Oceanen. Riktigt skönt att bara slappa på stranden en dag. När stranden börjar tömmas på folk mot sena eftermiddagen bestämmer vi oss också för att köra in till Los Angeles.  

Vårt hotell är samma som vi hade första natten så vi behövde inte vara oroliga för vad som väntade oss.

 

Frukost på rummet med underbar utsikt

Santa Monica

 

Dag 13. Sista dagen i Kalifornien. Men eftersom vårt flyg avgår först på kvällen har vi ännu en hel dag att spendera i Los Angeles. Det gör vi vid filmstudion Universal Studios i Hollywood. Vi har inte ändå så många timmar på oss, men försöker hinna med så mycket som möjligt ändå. Vi ser först en show som är gjord efter filmen Waterworld, mycket häftig och en himla massa pyroteknik. Vi åker sedan en guidad rundtur i bussvagnar genom studioparken och får se hallarna där studion är uppbyggda, och olika "utestudion" med kvarter från New York, Europa, Hajen filmen, hela Desperate Housewives kvarteret, Jurassic Park, osv.osv. Vi åker också in i "ett berg" där vi ser på, eller snarare upplever när King Kong brottas mot dinosaurier och räddar vår vagn från att falla ner för ett stup. Vi hade 3D glasögon på, och filmskärmar på båda sidorna av vagnarna. Vagnen rör på sej varje gång King Kong eller en dinosaurie knuffar i den och när de fräser eller vrålar sprutar det "dinosauriedreggel" i ansiktet på oss. Coolt som bara den! Sådär borde film på bio alltid upplevas!

Vi hinner också se en show om hur de gjort olika specialeffekter på film, och åka med en båt genom Jurassic park, och lite till. Under de timmar vi var där hann vi uppleva väldigt mycket så det var nog lugnt värt pengarna att besöka Universal Studios.

 

Waterworld

 

Så som sagt, under vår bröllopsresa har vi hunnit med väldigt mycket! Och mycket, mycket mer skulle man kunna se. Två veckor räcker definitivt inte till, men är ändå så värt resan. Lite less blev man nog på att åka bil så mycket och att checka in och ut från så många hotell, men det var nog ändå värt det. Att köra i Amerika var heller inte så farligt eller annorlunda som man skulle tro, eller jag körde ju aldrig men var nog lika mycket att följa med trafiken som kartläsare. Tog en stund att vänja sej med mängden bilar och på hur vägarna är och hur gps:en säger vi skall köra, men sedan gick ju allt som smort. Och det bästa av allt var ju att jag fick uppleva allt detta tillsammans med min underbara man!

 

 

Äppel-Päppel

Igår ringde våra grannar igen på dörren med en stor påse äpplen i handen. Och nu menar ja stor! Jo, äppel är både gott och hälsosamt och för att inte tala om ugnsäppel med havre, äppelpaj osv. Men vi har nu så himla mycket äpplen nu, för vi fick redan en påse äpplen av dom för ett par veckor sedan och av dem har vi ännu kvar och så de vi fick nu...så vill ni ha så kom och knacka på bara.

 

 

Kom och knacka på annars också vet jag, fast ni inte vill ha äpplen...

 

 

Vårt bröllop

Idag är det en månad sedan vårt bröllop. Vår underbara dag som nog blev bästa i mitt liv.

Regnet öste tyvärr ner hela dagen, vilket gjorde att vi fick använda oss av plan B vid fotograferingen. Så vi fotade vid shell-macken inne i stan, som by the way är Finlands äldsta, och vid hembygdsgården i Karleby. Men bilderna blev helt superfina, så vi är nog mer än nöjda över dem ändå. Vi hade ju också väldans tur att få så bra fotograf som Photomoments med så kort förvarning som endast några dagar innan bröllopet...

Bilder: Photomoments

 

Min syster hjälpte mej klä på mej klänningen efter att jag kommit fån frisör och smink. Min frisör hade jag också med mej dagen lång eftersom det var min mycket goda vän som gjorde frisyren.

Klänningen var som en dröm! Vit med lite utsmyckningar och långt släp. Jag skulle egentligen inte ha så långt släp, men när jag provade den där klänningen var den bara för perfekt, så då gjorde det inget att släpet var långt. Snarare tvärtom, det blev en prinsessklänning jag drömt om hela mitt liv!
Skorna hade jag bestämt sedan länge att de inte skulle vara vita, utan härligt rosa istället, så de syns lite bättre under klänningen.

Blommorna var också perfekta! Jag ville ha en stor rund, rosa bukett med lite vitt i. Jag bestämde blommorna tillsammans med floristen och gav henne sedan fria händer. Perfekt är ordet!

 

 

 

Vigseln höll vi i min hemkyrka, Karleby sockenkyrka. Kan inte påstå jag minns så mycket av prästens tal såhär i efterhand, var väl för spänd, men mest lycklig och rörd. Känslan när vi sade jag till varandra och när vi sedan lovade att älska varandra i nöd och lust går inte att beskriva. Under vigseln spelade min gamla oboelärare, mycket vackert!

Regnet öste ner ännu när vi gick ut, så alla stod och småmyste under sina paraplyer och vi åkte iväg ganska fort mot festplatsen.

 

Festen höll vi vid Lappfors Strandpaviljong. Som tur slutade det regna till kvällen och solen kom fram en stund. Vi hade temafärgerna pink och turkos, vilket jag hade försökt hålla från början till slut. Och kan nog säga att jag fortfarande är nöjd med valet, modernt, lekfullt men stilrent. Vi använde oss av mycket blommor från mammas fina trädgård, en hel del ljus och en massa vita stenar, som jag också hade målat till namnskyltar till var och en. Godisbuffén blev verkligen en succé!
 

 

 

Festen blev minsann ett minne för livet! Maten var supergod, programmet roligt och underhållande, rörande och fina tal både av pappa och min farmor, vackra sånginslag av mina systrar och kusiner...och framförallt trevliga gäster! Det är minsann gästen som gör festen!

Älsklingen och jag hade varsin överraskning åt varandra, som vi inte berättat åt varandra på förhand. Själv hade jag skrivit en sång som jag sjöng till honom på festen, medan han ordnat med en lite maffigare överraskning, nämligen ett fyrverkeri! Wow räcker inte, har aldrig sett så vackert fyrverkeri! Stort, mäktigt och underbart!

 

 

 

 

Bröllopsvalsen dansade vi till en klassisk vals som några av mina studievänner från Helsingfors spelade. Det var nog tidernas längsta vals, men vi dansade fint till den iaf. (iaf kändes det så, och så sade gästerna också efteråt). Resten av kvällen dansade vi och våra gäster till lite svängigare musik av vårt fina band.

 



Foton: Mamma, Mialinnea, Satucecilia, Toffe, Lillannillan

 

bild: Photomoments

 

Bröllopsresan... del 1

...jadu var skall man börja?

Vi hade helt underbara två veckor på andra sidan Atlanten. Så långt som till Kalifornien åkte vi. Började resan i Los Angeles, där vi hade en hyrbil som väntade på oss och med den körde vi:

Los Angeles - Palm Springs - Phoenix/Scottsdale - Grand Canyon - Las Vegas - Death Valley - Yosemite Nationalpark - San Francisco - Monterey/Carmel - Ventura - Los Angeles.

En lång rutt, på över 2000 miles, men vi hade ju två veckor på oss, och vi hann uppleva och se så mycket, så ni får nog bara godbitarna här på bloggen...

dag 1. Vi började som sagt vår resa i Los Angeles där vi besökte Hollywood. Vi gick the Walk of Fame, fotade Hollywood skylten, shoppade, besökte världens största godisaffär och såg vad vi hann den dagen. Innan vi hoppade i bilen till Palm Springs. Vi fick på den färden våra första smaker av hur körandet i Amerika skulle komma att vara. Så mycket bilar! Och så många filer på motorvägen. På de värsta ställena under resans gång var det 8 plus 8 körfiler. Och vanligtvis var det minst 4 filer, oftast sex filer per körriktning Så det var att hålla ögonen öppna och följa med trafiken och gps:en hur vi skulle köra och när man skulle svänga...men mycket lätt gick det ändå, trots trafiken.

Johnny Depps stjärna...

 

 

Palm Springs, är en grön oas mitt i ödemarken mellan bergen. Vi hade definitivt inte förberett oss på hur varmt där var. 40 grader kl. nio på kvällen, och ännu varmare följande dag! Huhhu! Så hotell poolen var nog skön, även om den också var varm. Men överlag var Palm Springs en söt liten stad ute mellan bergen.

vacker bergsutsikt från poolen

 

dag 2. Nästa dag körde vi österut, till Phoenix / Scottsdale, till ett mycket fint spa hotell. Vägen dit bestod av en lång Highway, med 90% lastbilar och långtradare. Men vi njöt ändå av det nya landskapet, ödemarkerna, bergen och kaktusarna som dök upp så fort vi passerat statsgränsen till Arizona.

Hotellet var som sagt ett stort spa resort, med bl.a golfbana, äventyrspool och simbassäng. Vi äter varsin väldigt god biff den kvällen och stupar i säng relativt tidigt (lite jetlag kände vi av på kvällarna..)

 

en Saguaro kaktus

 

dag 3. Idag fortsatte vi färden norrut, med sikte mot Grand Canyon. Men på vägen dit stannar vi först vid Montezuma´s Castle, ett gammalt slott/monument/by (?) som är inhugget i en bergsvägg.

Nästa hållplats blev bergsstaden Sedona, där vi äter resans apsolut godaste hamburgare (iaf enligt mej). En stad uppe bland röda berg, med ca 10 000 invånare, Ja jag skulle då inte klaga på utsikten inte, helt underbart vacker.

 

Montezuma's castle

 

 

naminami

 

Vi kör vidare längs slingriga bergsvägar och svänger ut till en motorväg och sedan av mot dagens "ändhållplats". Efter 50 miles, rak väg med bara platta slätter så långt ögat ser kommer vi i till skog och Grand Canyon nationalpark. Vi kör till parkeringen och går vidare en bit och mitt i skogen öppnar sej det mäktigaste naturunderverk jag någonsin sett. Man blir helt mållös! Det är så otroligt vackert! Så otroligt enormt (man såg inget slut)! Så ofattbart! Tänker inte försöka förklara, bilderna får säga sitt och resten måste med egna ögon.

platt ända till horisonten

dag 4-5 Vi checkar ut från vårt "skogshotell" i Grand Canyon och kör den långa raka, platta vägen tillbaka och fortsätter med riktningen mot Las Vegas. Idag är dagen då vi kör längs "the Mother Road", route 66. Det som finns kvar av den ursprungliga modervägen iaf. Den alla sett på film och som alla känner till. Vi stannar också i två städer i ändarna av vägstumpen (på ca 80? miles), Seligman och Kingman. Seligman stannade vi i längre och gick i affärer som sålde gammaldagsprylar och minnessaker/souvenirer från route 66. En väldigt charmig stad i 50 -60 tals anda. Även en av de städer som inspirerat Disneys animerade film Cars!

Strax innan vi kommer till Las Vegas stannar vi vid Hoover Dam. En damm byggd i Colorado River, vars kraftverk producerar i majoriteten av all ström till Arizona, Nevada och iaf södra Kalifornien. Väldans stort är det också, 222m hög damm...

 



Route 66

 

 

 Las Vegas är en stad som skulle behöva ett kapitel för sej. Staden som aldrig sover! Ja minsann. Så mycket folk, så mycket liv, så stora casinon, ljudet, så mycket skärmar och lampor som blinkar, shower, både på gatorna och i konsertsalar... Vi bodde i en svit på 21 våningen på ett av de centrala casinohotellen längs Las Vegas boulevard, även kallad "the Strip".
Två dagar i Las Vegas är inte tillräckligt, finns så himla mycket att se och uppleva så vi får nog bara försmaken av allt. Längs the Strip finns många "städer" uppbyggda, olika hotell som är byggda som världspunkter så som, Paris, Venedig, Rom, New York och Kairo. (och där var ju inte ens alla..) "Miniatyrer" (de var ju ändå stora) av Eiffeltornet, Frihetsgudinnan och Cheops pyramid, med sfinxen. I New York fanns även en stor berg och dalbana som var den absolut värsta jag någonsin åkt, men också mycket rolig. Vi ser några av de världsberömda vattenshowerna, som var helt supersnygga, en eldshow och en piratshow ute på gatan. Vi äter biff till frukost (!) och smarriga burgare till kvällen. Jag kan inte säga allt vi gjorde, och kan heller inte förklara allt på bloggen. Än en gång, det måste upplevas!

 

 

världsberömda vattenshower

eiffeltornet

 

New York, berg-och-dalbanan syns lite på bilden

 Dag 6. Vi lämnar Las Vegas och kör ut till ödemarkerna. Bokstavligen. Ganska fort utanför Las Vegas blev det igen väldigt öde på byar och bostäder, vilket vi konstaterade under resans gång, att iaf i den delen av Amerika bor folket koncentrerat så det är endera stad, by eller ödemark. Ingen landsbygd som här hemma, utan dött eller bebott. Vår destination för dagen är Death Valley. Namnet säger ganska mycket redan, för dött var just vad det var, både på folk, djur och växtlighet. Vi kör längs ödemarkvägen och kommer till slut till vårt hotell. Byggt helt i vilda västern stil, med saloon och allt. Rätt cool där ute i ödemarken. Till och med några korpar satt i trädtoppen och kraxade, så så mycket mera västern kunde det inte bli. Eller jo, ifall det skulle ridit förbi några cowboys skulle det varit perfekt. Men hur som helst så var hotellet riktigt bra västernhotell med pool, bra restaurang, affär och fint rum. Vi äter middag i "the saloon", och för mej blir det bbq revbensspjäll och Älsklingen åt en riktigt god biff. Efterrätten var en lite lustig historia. Vi var ju redan vana vid amerikanernas storlek på mat och dryck, men ikväll var det tydligen undantag från det. Iaf gällande glassportionen som Älsklingen skulle äta. Den var så yttepytteliten så det ser ut som en glassboll i en äggkopp. Medan jag får två stora cookies med en jättestor glassboll på sidan av. Så medan älsklingen ätit upp sin på två skedar, sitter jag och kämpar med min utan att ens orka äta mer än ena kexet.

 

Byebye Las Vegas!

 

dött, dött, dött..

 

 

Dag 7. Vi kör iväg från dödens dal mot nästa nationalpark, Yosemite. Denna dag kör vi länge, det är resans längsta färd. Och trots att landskapet ändrades totalt från dött och berg, till gröna ängar, sjöar och sedan skog och berg och mycket höga träd, blev nog dagen lite väl lång i bilen. Överlag var Yosemite riktigt fint att köra igenom, men sådär i ärlighetens namn blev vi inte så imponerade eftersom landskapet ändå påminner om våra egna gröna skogar. Men höga träd var det och fina vita berg. I Yosemite finns också världens största träd, mammutträden eller Sequoia, som kan bli flera meter tjocka. Men dom fick vi aldrig se eftersom den delen av nationalparken var stängd pga skogsbränderna som härjade där.

 

lite mera av Death Valley

del av Yosemite

Skogsbränderna på avstånd

 

fortsätter med nästa halva av resan i ett annat inlägg...