tisdag 31 juli 2012

dittan och dattan

Har haft några datorfria dagar och kan säga att det varit riktigt skönt. Egentligen var det inte medvetet, och har nog snabbt kollat facebooken via telefonen, men annars har jag helt enkelt utnyttjat tiden till annat skoj. Och nog kan man på ett sätt säga att man vilar ut sej på det sättet också, att för en gångs skull tänka att kanske datorn inte alltid är så viktig.

Förra veckan cyklade jag och Älsklingen till Replot, och nog var det ju motion allt, trettio kilometer blev det visst, och träning är det ju alltid att cykla över bron två gånger. Men helt oöverkomligt var det ju inte, hade nog förväntat mej att det skulle vara tyngre, eller har min kondis blivit betydligt bättre?


Nog är bron fin alltid!

Mitt på bron, och håret flyger åt varje håll ;)

I helgen sov vi över på villan. Det var en vacker kväll och vi badade både bastu, körde med lilla båten och lade oss ganska tidigt (jämförande med många andra helger) och blev väckta av åskan tidigt på morgonen, men orkade faktiskt inte stiga upp och kolla på ovädret utan lade nog huvudet tillbaka på kudden och somnade om. På dagen tog vi lill-snurran ut en sväng och undvek regn även om det en tur såg ut att bli en blöt färd.



Vill ni förresten veta något gulligt? Älsklingen och jag har idag varit tillsammans i 2000 dagar, och fick därför en söt blombukett.


tisdag 24 juli 2012

tisdagen...

Såg en väldigt vacker och tydlig regnbåde i söndags när vi körde till Vasa, blev inte lika tydlig på foto i farten genom bilfönstret men den var mycket tydligare i verkligheten. Dessutom syntes det en till lite svagare regnbåge på yttre sidan, vilket försås gjorde allt ännu finare. Syns lite på bilden...


Vid musikkåren är alla nu tillbaka från semestern och dagarna rullar på för fullt nu. Imorgon åker vi till Tuuri för att ha en konsert med Marko Maunuksela, samma som vi spelade med här i Vasa på torget tidigare i sommar. Och på fredag skall vi och spela i Niinisalo (eftersom musikkåren där är på semester) så det är nog full gång redan.

Har idag rensat och fryst ner 5kg jordgubbar (minus det som Sofiafiah och Älsklingen åt upp när jag rensade), så nu har vi jordgubbar så det räcker för hösten (eller halva i alla fall). Skall fylla på frysen med blåbär sedan när de mognar i vår skog...

torsdag 19 juli 2012

Löpning och smärta

Detdär med löpning skulle på riktigt gå så mycket lättare och vara så mycket roligare om man bara skulle få ha helt friska ben, men nej här ska det ta plågas ordentligt för att man skall gå framåt. Men hur skall man någonsin kunna bli snabbare och bättre om smärtgränsen ligger lägre än kapaciteten? Och fastän viljestyrkan är starkare än kroppen så funkar det inte eftersom kroppen inte lyder. Älsklingen och jag var och sprang i måndags och han som naturligt är snabbare än jag sprang före, stannade upp och ropade nu tar du en spurt hit, pushade på mej så jag skulle klara lite mera. Och visst var det roligt, men kände mej hur dålig som helst när jag knappt slapp hälften så snabbt som jag vet att jag egentligen kan. Ikväll var jag själv pånytt på en springtur, och inte kan jag precis säga att jag var nöjd med rundan, men gjorde så gott jag kunde. Älsklingen hade hoppat på cykeln en stund efter att jag farit och kom efter mej, och på andra varvet kom han emot och cyklade sedan brevid och kollade att jag höll rätt hastighet medan jag sprang, gick inte så bra, men hade ju redan sprungit ett och ett halvt varv redan (ett varv är 2km) så skyller lite på det och resten på smärta...

 Men något positivt i detta inlägg också så tänker bjuda på en bild som jag tog under en löprunda i Niinisalo, den bästa jag hittills gjort faktist. En av de få gånger det inte gjorde (så) ont när jag sprang och fick ett rätt bra tempo. Beviset på att man kan göra framsteg trots värk, men de syns bara mera sällan...


onsdag 18 juli 2012

Minigolf

Minigolf hör sommaren till, och ikväll var Älsklingen och jag cyklande till Vasklot och gjorde en golfrunda. Det blev en vinst för mej men Älsklingen var enda av oss som gjorde hole-in-one, och riktigt kul hade vi. Och vädret var ju soligt och vackert så en fin sommarkväll och tid på två hade vi.






sommarstämning...

Invigde Sofiafiahs grill ikväll. Det blev biff, sallad och potatisknyten. Namnamnam säger jag bara! Men måste säga att iår förstår jag mej inte riktigt på den finska sommaren, när kommer den egentligen? Jo vi har kort sommar, men iår kan man ju räkna de riktigt varma sommardagarna på en hand. Men lite sommar stämning fick man iaf på terassen med en cider i handen, grillad mat och en filt runt om sej. Prövade sedan också hennes bastu. Vi har tyvärr ingen egen men hon har lovat att vi får komma och bada bastu till henne nu som då om vi vill, och det är ju klart vi vill det! Så så kan man också spendera en helt vanlig tisdagkväll. 


Liten sommar bildcollage för lite mera sommarstämning

måndag 16 juli 2012

helgen

Har varit en händelserik och bra helg. Pizzakväll på fredag, två fina bröllop på lördag, besök hos Älsklingens farmor på söndag och sommarteater på kvällen, och nu sist, som ett avslut på hela helgen färskplockade jordgubbar, namnam!
Lite synd att sommarens två bröllop vi blev bjudna till skulle vara på samma dag, men vi fixade det med att ta vigseln och början av festen på ena och hoppa över den andra vigseln (som började två timmar senare) och ta festen där, så blev att gå från ett matbord till ett annat, så det gick ju ingen nöd på oss den dagen inte. Men fina bröllop var det!





onsdag 11 juli 2012

kommendering avslutad (nästan)

Då var sista keikkan spelad med Satakunnan soittokunta...iaf för denna gång och iaf så länge jag endast är beväring. För den som nu undrat varför jag nu egentligen är här så kan jag säga att det är för att vår egen musikkår är på semester så då skickar de iväg oss hit till Niinisalo till en annan musikkår och några veckors brigadliv. Och nu när vi varit här så gott som hela den tid vi skall går det endast att konstatera att inte var det precis så att de behövde oss här (vilket de påstod innan vi åkte), klart de varit glada att ha oss, iaf en oboist (vilket är rätt ovanligt här i orkestern), men vissa av våra pojkar har bara fått sitta och lyssna på keikkor eftersom det helt enkelt inte behövs nio män bakom trummorna...Men Majoren här tackade oss idag för att vi varit här och önskade lycka till i framtiden och gav varsin cd åt oss, så det var trevligt.
Men är nog glad att få åka hem till Vasa imorgon, brigadlivet börjar smått gå på närverna, speciellt nu när nya beväringar stigit i tjänst, helt annorlunda stämning igen. Vi vasabor har blivit för bortskämda med ett halvt civilt liv, vilket passar mej helt super. Helst skulle jag vilja ha ett helt civilt liv, men när jag varit här i fyra veckor har jag verkligen blivit påmind om hur mycket bättre det är i vasa då man får åka hem på kvällsledigheten varje dag.

tisdag 10 juli 2012

Dagen för ett halvt år sedan

Igår steg nya beväringar i tjänst vilket fick mej att tänka tillbaka på dagen för ett halvt år sedan då det var jag som tog steget genom portarna och inledde tjänstgöringen. Det var en dag full med känslor, och jag kommer ihåg att jag under de första dagarna verkligen funderade vad jag egentligen gett mej in på och om jag verkligen kommer klara av det. Det som då drev mej framåt var tanken på att andra tjejjer klarat av det så då skall jag det också, att jag defenitivt inte vill vara den som slänger bort ett halvt år i skolan för några dagar i militären och att när allt är över har jag en arbetsplats som väntar. Och grundperioden klarade jag ju ändå, trots att det var tungt både fysiskt och psykiskt. Men igår kom jag verkligen ihåg hur det kändes när jag för första gången såg skylten Lentosotakoulu och sedan när jag såg porten, när Älsklingen ringde ännu just innan jag steg in, hur hjärtat bultade och tankarna gick nu händer det, nu finns det ingen återvändo
Och de första dagarna var förbryllande, och det kom himla mycket nytt hela tiden, allt från hur man klär sej och beter sej, hur man tilltalar, hur man står och går, vad man skall göra när de ropar 'minuutti', hur man bäddar sängen, hur man gör kvälls pinkkan, alla gradbeteckningar och så vidare och så vidare. En massa småsaker man inte ens längre tänker på och som man nu ser som självklara saker men som man som civil person inte ännu hade en aning om, eller iaf inte visste hur mycket det fanns eller hur noggrant alla småsaker var. Men dagarna har gått, 184 till antalet idag och nu ser man mera framåt än bakåt, men det är alltid bra att komma ihåg utgångspunkten i militären så man vet var man står nu och vart man är på väg. 

Tillbringar nu ännu några dagar här i Niinisalo innan kommenderingen tar slut. På torsdag morgon får vi Äntligen köra tillbaka till Vasa och fortsätta vår tjänstgöring där som vanligt, vilket kommer vara hur skönt som helst!

onsdag 4 juli 2012

Slapp stämning i kompaniet

Hade sköna lediga dagar hemma så ville inte ens ta fram datorn och blogga även om det både fanns att blogga om och tid att blogga. Men ibland måste man ju prioritera, eller hur? Men nu är mina lediga dagar slut och sovmornarna över, för här är man tillbaka för nästsista veckan i Niinisalo. Känns lite som om det skulle vara måndag idag, men det är ju redan onsdag så jag får ju åka hem igen redan i övermorgon! Dessutom slipper jag hem rätt tidigt för vi skall till Kauhava och spela på hemförlovningsfest, så redan efter den får jag permission! 

Här i Niinisalo e stämningen ganska slapp, aningen råddig kan man säga, inte i musikkåren förstås, men i kompaniet. Många blir hemförlovade på fredag så de bryr sej inte längre om militärisk klädnad, perfekta formationer och sådat, inte heller bryr sej någon om att det är tystnad tio på kvällen, och vissa orkar knappt stiga upp på mornarna direkt. Kommer vara lustigt att jämföra denna vecka med nästa när nya beväringar stiger i tjänst, då allt igen blir noggrannt och på sekunden bråttom. Men å andra sidan är det fortfarande ingen som riktigt bryr sej om oss kommenderade militärmusiker som går omkring i våra blåa baretter. Blickar får man ju, men tror främst på att det är för att jag är tjej, det är ju ändå inte så många sådana här nu ändå, så några busvisslingar får man ta med en nypa humor. 

Men nu skall jag tillbaka till kåren, eftermiddagskaffet i soldathemmet är över, och övning kallar...